Ett fall om kulturellt missförstånd …. kanske ?
När man skriver om Assange, man gör så under antagandet att Assange är som ”vi” eller ”nästan som vi” så att säga: med andra ord man kritiserar Assange som om denne var dansk eller norrman ungefär. Alltså en person vars kultur, upplevelser och omgivning liknar vårann till en sådan grad att denne har gjort sig skyldig en utskällning med nordiska mått. Men som Ozzie, Assange hör trots allt till den engelsktalande anglosfären där Sverige uppfattas som ultrafeministisk, inte minst i Staterna. Och eventuellt lever dom uppfattningarna också i Oz eller Britannien. Det är tänkbart, att inom den anglosfäriska omgivningen Assange har fått en uppfattning om att rättegången eller förhören är inte rättvisa inom det ”hyperfeministiska” Sverige.
Som jämförelse, man tänker i Europa att demokraterna i USA är ju ”nästan som vi” och klart är demokraterna närmare europeiska tankegångar än republikanerna, men då och då märker man likheterna till trots att också demokraterna är amerikaner, med attityder och uppfattningar som uppfattas i Europa som märkliga.
